Är autism ärftligt?

 

Jag har autism, det har även min son och jag är rätt övertygad om att både min mormor, min mamma, mammas morbror samt även pappas kusin hade autism. Dom hade i alla fall väldigt många autistiska drag. Så sett från min synvinkel så är det rätt så uppenbart att det finns en genetisk koppling.

 Jag kommer från en liten ort i lappland där man är släkt med varandra på ett eller annat sätt. När jag började släktforska lite försiktigt så kom jag snabbt in i många intressanta släktled, nu kan jag inte säga att alla som är avvikande genom tiderna har haft autism då jag aldrig träffat dom men visst känns det konstigt att jag har så många intressanta personer i mitt släktträd som omskrivits på ett eller annat sätt.

Att vara en trollunge är inget unikt i många familjer. Nu några år efter att jag fått min diagnos så har jag krasst konstaterat att det finns och har funnits många i min släkt och familj som är odiagnostiserade men troligen har någon form av diagnos. Kvinnor är bättre på att dölja sitt dolda handikapp än män, det är känt och jag skriver under på detta vilken dag som helst. I min tjocka släkt har det funnits mer än två kvinnor som jag är säker på att dom hade trolldiagnos.

    Den ena var en fantastisk människa som kom ihåg varenda födelsedag, hela släktträdet i grannbyn och hade en fantastisk kunskap om folket runt om kring sig. Hon stimmade i smyg precis som min son gör, hon var väldigt eftertänksam och det var tydligt hur hon verkligen funderade på vad man kan och inte kan säga. När man lyckades överraska henne så var hennes raka sätt plötsligt oerhört tydligt.

    Den andra var en person som jag aldrig egentligen kom överens med. Hon hade ett livslångt missbruk men höll det verkligen för sig själv, Min morbror blev väldigt förvånad när jag råkade nämna det vid ett tillfälle. ”Det kunde man aldrig tro”. Hon hörde på vad man sa men det var som om hon aldrig lyssnade utan kunde svara på något helt annat. Starka åsikter var hon inte heller sen att uttrycka.

   

    Det finns troll bland männen i min släkt också. Den mest uppenbara är nog den eviga ungkarlen som struntade i sin personliga hygien. Han kunde ta in korna i köket för att ha sällskap till frukost. En stark personlighet som man då kallade för original. Idag hade man kallat honom för en diagnos. I byarna runtomkring var det ingen som tyckte illa om honom, men det är nog mer ett tecken på människornas unika sätt att acceptera dom som är annorlunda än något annat. historierna om honom och hans egenheter är lika många som årets alla dagar, alla som jag talar med har sin egen historia. Jag är tacksam för att jag kunnat leva en del av mitt liv i den omgivningen. Där man kan vara lite annorlunda utan att fördömas.

Varför skriver jag troll? Jo jag är rätt övertygad om att utrycket trollunge har kommit till för att försöka förklara varför någon är annorlunda. Barnet har blivit utbytt av trollen i skogen. Eftersom diagnosen autism och förståelsen för många neurologiska brister har kommit under rätt modern tid så är det lätt att inse att man försökt finna någon förklaring till varför lilla Eskil helst vill sova ute i ladugården hos getterna.

 

Listan på trollen i min släkt kan göras lång och jag ser även idag hur yngre förmågor skulle må bra av att få komma till vården för att få en diagnos och kanske få hjälp med sina brister. Det är svårt att få rätt hjälp idag även om man har en diagnos men utran diagnos så kan det vara helt hopplöst.