Autism är en neurologisk utvecklingsstörning som påverkar hur en person uppfattar och interagerar med andra människor samt hur de kommunicerar. Det är en del av det bredare spektrumet av autismrelaterade tillstånd, vilket innebär att det finns en variation i symptomens svårighetsgrad och typ av funktionsnedsättningar. Autism manifesterar sig vanligtvis under tidig barndom och varar hela livet, men det kan diagnostiseras i olika åldrar. Symptom på autism kan vara följande:
- Svårigheter med social interaktion: Personer med autism kan ha svårt att förstå och tolka icke-verbal kommunikation, som kroppsspråk, ansiktsuttryck och gester. De kan ha svårt att etablera och underhålla ömsesidiga relationer, visa begränsat intresse för andra människor och ha svårigheter med att skapa och upprätthålla vänskapsband.
- Svårigheter med kommunikation: Kommunikationssvårigheter kan variera från svårigheter med språkutveckling och försenad tal till begränsade verbala färdigheter eller avsaknad av tal helt och hållet. Vissa personer med autism kan upprepa ord eller fraser utan att förstå deras innebörd (ekolali). De kan också ha svårt att anpassa sitt språk till olika sociala situationer.
- Begränsade och repetitiva beteendemönster: Personer med autism kan visa begränsade intressen och aktiviteter, ofta med ett intensivt fokus på ett specifikt ämne. De kan också utveckla rutinbundna beteenden eller ritualer och ha svårigheter med förändringar i rutiner eller omgivningar. Repetitiva rörelser, som tippande, vaggande eller handviftning, kan också förekomma.
- Sensoriska känsligheter: Många personer med autism upplever ovanliga sensoriska reaktioner, till exempel överkänslighet eller underskänslighet för ljud, ljus, beröring, smak eller lukt. Vissa kan vara överstimulerade av vissa sinnesintryck medan andra kan söka sensorisk stimulans.
Autism är ingen sjukdom som man kan bota utan är en livslång
funktionsnedsättning som till skillnad från en rullstolsbunden inte är
uppenbar och syns direkt. Man talar ofta om ett osynligt handikapp och
därför är förståelsen och kunskapen i samhället låg. Gemene man vet nämligen
inte vad det innebär eller för den delen hur många i omgivningen som är
påverkade. Individernas svårigheter och behov varierar mycket så man kan
inte heller tro att det som funkar med en autistisk individ kommer att
fungera med nästa.
Eftersom individerna med Autism är så olika så är det också svårt att
ställa diagnos och det är ovanligt med diagnos före tre års ålder, många
vuxna lever ett helt liv utan att någonsin fått sin autism fastställd medans
många får sin diagnos i vuxen ålder då kraven från omgivningen ökar och
funktionsnedsättningen blir tydligare. Exempelvis när man börjar skola,
byter skola, får egna barn eller kanske ett nytt arbete.
Det är även vanligt att kvinnor får sin diagnos senare än män, man tror det
beror på att kvinnor är bättre på att kamouflera sina symtom än vad män
är.
Det är även vanligt med andra diagnoser som "samverkar" med men även ibland
döljer autism. Exempel på sådana är: Dyslexi, sömnsvårigheter, ADD eller
ADHD, ångest, fobier, OCD-tvångssyndrom, depression, intelektuell
funktionsnedsättninge samt epilepsi.
Om du tror dig ha autism eller att någon närstående kan ha autism så kan
man börja med att kontakta en vårdcentral. Där gör läkaren en första
bedömning och skriver sedan remiss till en specialiserad mottagning ifall du
bedöms behöva en utredning. Tänk på att det är vanligt med långa väntetider
för att få komma i kontakt med sådan specialisthjälp då det är många som
söker hjälp medans specialistavdelningarna är få och med liten utbildad
personal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar