Autism en missförstådd diagnos.

Vilka fördomar finns det och stämmer dom? Hur är det med kunskapen om autism i samhället? Jag kan inte påstå att jag har lång erfarenhet av autism då jag endast själv har haft kännedom om diagnosen i knappt 8 år. Jag fick min egen diagnos för ungefär fem år sedan men har ändå stött på massor av tillfällen när jag inser att den som sitter på andra sidan bordet har sämre kunskaper än jag. Eller i alla fall så har denne svårt att ta till sig och förstå det jag försöker förklara. Kanske beror det på fördomar eller kanske är det så att man inte riktigt har erfarenheten som krävs.

 Jag kommer fortfarande tydligt ihåg förskolepedagogerna som hade snöat in på att man ofta behöver en trygg plats att kunna gå undan. Sagt och gjort så skapade dom en "koja" i kapprummet där barnet skulle kunna gå och sätta sig när helst denne ville. Meningar som "Kojan fungerar jättebra, idag har han vart där nästan hela dagen". Det gör fortfarande ont när jag tänker på det. Vilken pedagogik blir det? Det var ju bara förvaring. Man hade skapat en liten plats där man kunde förvara barnet som inte funkade bra tillsammans med den övriga gruppen. Istället för att ta reda på varför det inte fungerade så stoppade man undan "problemet".

Min erfarenhet säger att kunskapen om autism i samhället är låg. Men med det sagt så tror jag att kunskapsnivån ökar för varje år som går. Jag ser tydligt själv att det skrivs en del i media och så länge som det är korrekt information så kommer förståelse och kunskapen att öka.

>

Det finns dock några myter om Autism som man måste ta i beaktande och tänka på när man arbetar med eller tillsammans med någon som har autism. Myter som dessutom ibland tas upp i sammanhang när någon skriver om autism. Samtliga exempel här nedan har jag själv sett i kvällspressen. Jag kommer inte att länka artiklarna där jag sett myten då jag inte vill bidra till att sprida myterna genom att höja upp dessa artiklar i internetsökmotorernas ranking.

• Myt: Autism är en mental sjukdom.

• Fakta: Autism är inte en mental sjukdom, utan en neurodiversitet. Det betyder att det är en variation i hjärnans utveckling, precis som det finns variationer i höjd, vikt och andra fysiska egenskaper.

Myt: Autism är ett manligt problem.

• Fakta: Både män och kvinnor kan drabbas av autism, men män diagnostiseras oftare än kvinnor. Detta beror på att diagnosticeringskriterierna har varit mer utvecklade för män och att kvinnors autism oftare går odiagnostiserad.

Myt: Personer med autism är intellektuellt funktionshindrade.

• Fakta: Autism påverkar inte alltid intelligensen. Många personer med autism är mycket intelligenta och har unika talanger och intressen.

Myt: Om man har autism så är man inte social:

• Fakta: Personer med autism kan ha svårigheter att interagera med andra, men många har en stark önskan att förstå och samspela med sin omgivning.

Att skapa en ökad förståelse och kunskap om autism är viktigt för att bygga en mer inkluderande värld. Många personer med autism stöter på diskriminering och fördomar på grund av missförstånd och bristande kunskap. Genom att sprida mer information och bryta ned barriärer och fördomar kan vi skapa en samhällskultur som är mer accepterande och inkluderande för alla, oavsett neurodiversitet. Här är några saker som skulle kunna bidra till en ökad förståelse för autism:

• Utbildning: Genom att öka kunskapen om autism på skolor, universitet och arbetsplatser kan vi bryta ned fördomar och skapa en mer inkluderande värld.
• Samarbete: Genom samarbete mellan organisationer, företag, skolor och andra samhällsaktörer kan vi arbeta tillsammans för att öka förståelsen och främja inkludering.
• Rådgivning och stöd: Genom att erbjuda rådgivning och stöd till familjer och vänner

Men det viktigaste av allt tror jag i slutänden ändå är att försöka lyssna och förstå. Det här är viktigt inte bara för den som är nära någon med autism utan också viktigt för den som har autism. För egen del så har det här vart min största bit dom senaste åren.Om vi kan öka förståelsen för varandra och våra olikheter så kommer missförstånden att bli färre. På det sättet minskar vi konflikter, och får en bättre vardag med mindre stress och yttre påverkan på vårat välmående.