Blogg? är det något för mig?

 

Varför vill jag blogga?

Jag konstaterade att jag hade registrerat mig på blogger redan 2016, men något skrivande kom jag aldrig igång med. Då, 2016 hade jag inte fått min autismdiagnos, jag mådde otroligt dåligt stundtals och försökte få ett nytt arbete. Jag hade ett nytt på gång men jag visste inte hur långt bort det var. Jag kände mig som en misslyckad säljare i mitt yrke, en misslyckad pappa i min familj och som en misslyckad människa då jag kände att mitt sociala nätverk bara blev mindre och mindre. Redan då sökte jag andra sätt att kunna hitta en försörjning, eller i alla fall en sidoinkomst för min hobbyverksamhet.

Under hösten 2022 så har jag återigen vart arbetslös, men den här gången har jag lite mera insikt i hur jag fungerar, vad som händer i min omgivning och framförallt så inser jag att det är trollet som ställer till det i mitt liv. Jag började skriva för att bli av med frustration och det ena ledde till det andra. När jag träffade min arbetsterapeut så tyckte hon att jag skulle fortsätta att skriva och det gör jag när andan faller på. En autismblogg där jag får lufta mina tankar och funderingar är kanske något som kan hjälpa mig. Jag tror att det kan hjälpa dig, beviset finns i att du läser min text och har liknande funderingar om autism som mig,

Idag så tänker jag såhär, om mina tankar kan hjälpa någon annan som är frustrerad över sitt liv, eller om mitt skrivande kan skapa förståelse för icketroll hur trollen fungerar så är det något bra. Jag hoppas att mitt skrivande kan hjälpa andra som är i min situation eller dom som har närstående troll som är vilsna. Jag är medveten om att när jag publicerar det jag skriver så utelämnar jag mig själv för andra trolls tyckande, omgivningens dömande men framförallt så kommer jag att bli ändå mera självkritisk. Det är både bra och dåligt. Min första tanke var att jag skulle skriva en bok men det är ju ett åldrande medium. Nästa tanke var att jag skulle försöka söka som lyssnarnas sommarpratare, som om någon är intresserad av att lyssna på mig i en timme. Det är knappt ens troligt att min fru skulle klara av det. Skriva i forum gör jag redan men det känns inte alltid bra. för när man gör det då så stöter man naturligtvis direkt på andra troll som känner till exakt hur jag fungerar och vad jag borde göra.

Blogg är också ett medium som inte är jättehajpat men formatet kanske passar mig. Jag insåg också att jag under hösten redan skrivit kanske 25 färdiga inlägg så jag kommer att kunna lägga ut ett till två inlägg i veckan i minst ett halvår utan att trötta ut mig själv. Det är kanske ett autismsymtom, man brinner starkt för något (i alla fall till en början). Jag kommer att ha ett fönster där jag kan skriva av mig lite frustration om hur det är att söka arbete och känna sig hopplös, men det är ju kanske också ett fönster där jag kan skriva om det braiga som händer i mitt liv. Jag tänker att jag ska försöka skriva eller lägga upp några  inlägg i veckan där jag gör eller funderar över något som jag tycker är roligt eller att det går bra. Samt kanske ett inlägg där jag skriver eller funderar över saker som inte är lika kul, kanske rent av deprimerande. Du som läsare är välkommen att lämna dina egna funderingar i kommentarsfältet. Jag kommer att läsa dessa med glädje för jag hoppas att alla kommentarer kommer att utveckla mig som människa, både dom som är positiva och dom negativa.