Jag har suttit och googlat en del om autism och det här är en fråga som kommer upp i "vad söker andra om" nästan varenda gång jag gör en sökning så det måste vara en otroligt vanlig fundering hos befolkningen i allmänhet. Jag har länge sett den där sökningen men det är först för några dagar sedan som jag klickade på den och blev alldeles förstummad.
16 år, så mycket kortare är den förväntade livslängden om man har autism. Tanken svindlar, jag hade kunnat tänka att det var kanske ett eller två års kortare livslängd i snitt då jag är medveten om att många med autism mår dåligt och det leder säkert till fler självmord. Men vad är det som ligger bakom den allt för stora skillnaden?
Risken att dö på grund av självmord är dock inte speciellt mycket högre än genomsnittet. Om man tittar på personer med autism så är det ungefär 2 personer på 100 000 som tar livet av sig medans riksgenomsnittet är ungefär 1 person på 100 000. Dubbelt så vanligt med andra ord, men det är inte tillräckligt för att ge 16 år. Det måste finnas fler orsaker bakom detta.
Om man har en intellektuell funktionsnedsättning så påverkar det naturligtvis din livslängd påtagligt, statistiskt sett så kommer din livslängd plötsligt vara 30 år kortare. Nu kommer vi in i ett område där det blir enklare att förstå då man antagligen har en sämre levnadsstandard, har det svårare att få rätt hjälp inom vården. Två områden som är statistiskt säkerställt och man vet att det leder till kortare livslängd. Jag som har egna erfarenheter av vården misstänker också att vi behandlas ojämlikt då man måste vara stark mentalt och kunna kämpa för sin rätt inom vården idag. Det är ingenting som kommer av sig själv. Jag har länge sagt, lite på skämt och lite på allvar, "man måste vara frisk för att kunna vara sjuk i Sverige". Om man inte har energi, kunskap och många gånger saknar hjälp så är det svårt att få rätt och bra vård i Sverige.
Men hur är det om man inte har någon intellektuell funktionsnedsättning. 12 års kortare livslängd. Ja så är det, risken att dö i samband med epilepsi eller lunginflammation är något förhöjd men det är inte hela sanningen. Däremot så är risken för självmord plötsligt 10 gånger högre än genomsnittet. Det säger mig något, den psykiska ohälsan är antagligen betydligt större än man tror. Nu dör man inte bara på grund av självmord om man mår psykiskt dåligt, jag vet av egen erfarenhet att man har svårt att ta hand om sig själv när man mår dåligt psykiskt. 
Det kan vara allt från sämre personlig hygien till missbruk av olika preparat. Ungefär ett år efter att jag hade fått min diagnos så fick jag ett frikort från LSS till tandvården, när jag nämnde det till en kollega som också har autism så förklarade han det väldigt bra. "Jamen det är egentligen självklart, det är känt att man ofta har sämre munhälsa när man har autism och det leder i förlängningen till höga kostnader för samhället. Munhälsan påverkar nämligen hela din hälsa på ett väldigt påtagligt vis."
Det var en ögonöppnare för mig, jag har dålig munhälsa men jag har aldrig tänkt på det på det sättet. I förlängningen så leder det ju naturligtvis till att jag kommer att ha ett sämre liv och risken att drabbas av luftvägsinfektioner samt hjärt och kärlsjukdomar ökar.
Nu är det inte det som enda faktorerna till att medellivslängden är lägre. Jag är övertygad om att man kan finna fler riskbeteenden om man skulle forska i ämnet. Hur ser det ut i trafiken? Drabbas man av fler arbetsplatsolyckor? Har man fler fritidsolyckor? Ser jag på mig själv så har jag blivit medveten om att jag haft en sämre riskanalys än min omgivning, det är en insikt som dock har gjort att jag blivit väldigt alert och uppmärksam på riskfaktorer.
hur är det egentligen med stress? Det är känt att det leder till sämre hälsa. Jag tror ju att stressnivån för personer med autism är högre än genomsnittet. Det är i alla fall något som man ofta nämner.
Om man ser till genomsnittet, vilken livsstandard har man med autism? Om man lever ett liv med lägre inkomst så lever man också statistiskt sett ett kortare liv. Det här är också vart intressanta ämnen att utforska.
Nu när jag är medveten om att jag är i gruppen med 12 år kortare liv, vad kan jag göra? Jag tror att bara det att jag är riskmedveten kommer att förlänga mitt liv. Att jag har fått vara med om att slåss för rätt vård vid flertalet tillfällen för mina anhöriga har gett mig en viss insikt om vad som kan krävas för att få bruka sina rättigheter i samhället. Min hälsa i övrigt har förbättrats dom senaste åren och jag hoppas att det är något som jag kommer att kunna fortsätta att arbeta med i resten av mitt liv. Jag tycker det här är en viktig fråga och jag hoppas att du också hittar sätt att leva ett längre och lyckligare liv.
Artikeln som jag får mina fakta ifrån idag finns här om du är intresserad av att fördjupa dig i ämnet: Registerstudie om livslängd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar