Hett blod kalla nerver, Lågaffekt med Autism?

  

Vi har alla vart med om när Etna har utbrott.
Men hur bör man reagera när det händer?

Nej det är ingen roman av Paasilinna som jag tänker recensera här. Det är bara en tanke sedan jag skrev om trollet som jag inte riktigt kunnat släppa. Man talar ofta om lågaffektivt bemötande när man hanterar känsloutbrott från Autistiska barn. Hjälper det? och varför är det så himla svårt?

Lågaffektivt bemötande förklaras som:

-En kommunikationsstil som innebär att man möter andra människor med respekt, förståelse och empati. Det handlar om att lyssna och förstå den andres perspektiv, samt att uttrycka sina egna tankar och känslor på ett sätt som inte är kränkande eller provocerande. Målet med lågaffektivt bemötande är att skapa en positiv och produktiv kommunikation, och undvika konflikter och negativitet.

 Jag är alltid lika imponerad när jag träffar på någon som klarar av detta utan att själv brusa upp.

Att komma till en punkt där man sitter ned
och samtalar är målet för mig.

 Jag brukar likna dom personerna med den där som utanför krogen tar hand om det våldsamma fyllot lugnt iskallt och sansat och med bara ord och exempel får denne på ett annat humör. Det handlar alltså i mina ögon om manipulation och list. Något som jag vet med mig att jag är rätt så bra på. Svårigheten är att hålla sig kall när det behövs, att inte själv brusa upp. Att som autistisk hålla ett lågaffektivt bemötande kan vara supersvårt då mycket av det som krävs är mot ens natur. När jag lyckas så är min taktik att:

• Lyssna taktiskt och aktivt. Försök förstå den upprördes synpunkter och perspektiv
• Försök sätta mig in i den andres ställe och förstå känslorna.
• Kanske den svåraste delen för mig då empati aldrig vart jätte naturligt hos mig. Det är oftast här jag misslyckas om jag misslyckas i mitt bemötande.

• Prata om situationen utan några anklagande. 
• I min själviska trollhjärna så försöker jag konstant att skylla ifrån mig och anklaga andra. här behövs både list och kalla nerver för att lyckas.
• Var beredd på feedback på ditt eget beteende och var öppen för förändring. 
• Jag hade ett "lågaffekt" samtal med sonen häromveckan där han för första gången någonsin kom med feedback till mig. Ett stort ögonblick för oss båda, något som jag har tänkt på vid flertalet tillfällen sedan dess.
• Använd "jag" och "vi" istället för "du". När man tänker på detta så är det svårare att beskylla den andra personen av misstag.

Enkelt eller hur? Nej, och det vet alla som har försökt att det är supersvårt. 

    -Man har själv känslor som kan kännas vara utanpå kroppen, man blir upprörd och/eller stressad. Att hålla sig kall är supersvårt. 

    -Jag är dessutom konflikträdd. Det är kanske inte det mest typiska för mig men eftersom jag är medveten om mina brister att lösa konflikter så undviker jag dem i det längsta. Därför blir det ofta en defensiv eller attackerande kommunikationsstil istället för en kall samtalande stil.

    -Att vara omedveten om sina egna reaktioner och känslor är vanligt. Hur ska man kunna hålla en fasad av nerver när man kroppen signalerar något man inte vill.

    -Och sist, det där med tydligheten. om du har svårt att kommunicera tydligt och effektivt i vardagligt tal, hur ska man då lyckas när man är i affekt?

 

Att kunna sitta och samtala.
Föredrar detta framför att
stå och gorma i affekt.

Men vad vinner man på Lågaffektivt bemötande? Jag kan inte påstå att jag lyckats många gånger men när jag gjort det så har belöningen vart stor. Jag nämnde samtalet med sonen för några veckor sedan och utan att gå in på samtalet så har jag direkt noterat att.

    -Våran relation har stärkts, han har kommit till mig och haft önskan att tala mer än tidigare. Respekten, förståelsen och empatin som vi delade har smittat av sig.

    -Mitt fokus på att kommunicera mina känslor och tankar har sått ett frö, jag inser att jag vinner på att hålla mig kall. det tror jag kommer att förbättra min förmåga att kommunicera.

    -Min självkänsla och mitt självförtroende ökade enormt. Jag lyckades faktiskt med något som jag inte gjort förut.

Dessutom så vet jag av tidigare erfarenhet att en icke- hotfull och samarbetande kommunikationsstil leder till färre konflikter och en möjlighet att hantera dessa på ett mer effektivt sätt. Är det en arbetsplats så vinner man produktion och det kan bidra till en mer positiv och samarbetande miljö. lågeffektbemötande är en viktig färdighet att bygga upp, för att vårda positiva och produktiva relationer både privat och i arbetslivet.